Har suttit och läst lite nu under dagen, både bloggar och annat. Något som kommer upp ganska ofta är att hur "glad" man är över att det tog slut med någon. Okej, visst var det riktigt dåligt förhållande med någon så är det väl klart att det kan vara skönt att man inte bråkar längre och sådär, men den här personen var ju endå någon som man tyckte om väldigt mycket. Jag har aldrig varit glad över att det tagit slut, jag blir bara ledsen. För att något som man hade med någon faktiskt är slut. Något, kanske inte alltid, så underbart. Men oftast hade man ju dom där stunderna tillsammans med någon, de där minnena, som man kan sitta och le åt nu i efterhand. För det var ju bra, just då, just den gången och många andra gånger. Så att man är glad över att det är slut, det förstår inte jag. För hade det inte varit bra, så hade man väl inte varit tillsammans med personen i fråga, eller?

En tanke bara, ta inte åt er, för jag syftar inte på någon, bara en tanke som slog mig såhär på en måndag.

Puss&Kram