Hundvakt. Det innebär: långa promenader i bitande kyla, mat på bestämda tider och tiggerier vid matbordet. Nice! Det ska jag leva med i 3 veckor. Trevligt endå, det är alltid någon som blir glad när man vaknar på morgonen eller när man kommer hem från en lång dag eller bara har varit ute i 5 minuter. Men man vet ju att man alltid har någon som tycker om en. Någon som alltid går dit du går.

Så är det, när man är hundvakt åt en Jack Russell. En söt liten sak, men dock väldigt strävhårig, så jag myser väl helst inte med honom. Jag är nog mest för riktigt lurviga hundar. Positivt är det att han är så liten, för då kan han inte titta över bordskanten när man äter. Det är väldigt frustrerande när hundar gör så. Dock är han väl lite för energisk för mig. Kasta bollar, kasta pinnar och ut och gå hundratals gånger om dagen, bara för att han är rastlös.

Ett hundliv, med andra ord. Jag går dit du går.

Puss&Kram