...

Såren har satt sig djupare än vad jag trodde, och jag vågar inte.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Open up.

"I told you everything, opened up and let you in."
...
Det är inte alltid lätt att släppa in någon på livet. Känna att man kan öppna sig totalt för en annan människa. Men när du väl hittar den personen som du kan öppna dig för, så kan mycket kännas lättare. Du mår bättre och livet känns lättare att leva. Du kan visa dig liten, sårbar och svag för en annan människa. Inte behöva bygga upp en fasad där du ska verka stark i alla lägen. Utan du kan tillåta dig själv att känna att du behöver någon, för en gångs skull. Ibland väljer man dock att lita på fel människor. De människorna som man trodde skulle stanna länge och man aldrig behövde oroa sig för, för de kommer inte försvinna. Men så kommer den dagen, då de väljer att säga upp all kontakt. Behandla de som stod de nära som luft, total ignorans. Fly från de som stod de nära, välja att såra. Förhoppningsvis skänker de en tanke till de som har stått de nära någon gång. En tanke som får de att inse att de sårade människor runt omkring de mer än vad som faktiskt var nödvändigt. Men att öppna sig, är något utav det svåraste man kan göra. Men visar också på styrka, har jag fått lära mig.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

ARG!

Jag är bara så jävla arg, förbannad! Alla bara skäller på mig, hela tiden. Är det inte kunder, så är det andra människor. Allt bara går åt helvete när folk bara ska skälla på mig! JAG ORKAR INTE DET! FAN!

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag orkar inte.

Jag orkar inte mer längre.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

En risk.


...
“Cinderella walked on broken glass,
Sleeping Beauty let her whole life pass by,
Belle fell in love with a beast,
Pocahontas risked her life for a feast,
Jasmine could have anyone but she chose a poor man,
and Ariel, she walked on land.”
...
Och varenda en av de, tog en risk.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag vet inte, jag vet verkligen inte.

Jag har gnällt som fan, både igår och idag. Jag kommer inte fram till något och jag verkar inte veta hur jag ska göra överhuvudtaget. Ibland önskar jag att jag verkligen visste saker och ting. Så man slapp fråga. Så man slapp gå med de här frågorna i huvudet. Ja, det handlar om en person, en person som dessutom är kille. Och som jag också har råkat falla för och för det, så hatar jag nästan mig själv. Kanske inte hatar, men ogillar. Ogillar ganska mycket. Jag hade aldrig tänkt falla för snubben. Jag har pratat och jag har gnällt. Och jag har funderat och jag har tänkt. Jag har tankar som jag bara önskar kunde lämna mitt huvud. Jag undrar, tänker och vet fan inte vad jag ska göra. Ta risken, skit i snubben eller vänta, spela ointresserad. Ja, men fan, gaah! Jag vet inte, jag vet verkligen inte. Kan inte någon säga: "Gör såhär och gör det nu!", då kanske åtminstone hade kommit någon vart. Åtminstone en liten bit på vägen.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tiden som flög.

...
Passioner kräver fler än en, man bör vara två.
Jag sålde mina dagar, för någon fattig minut,
då vi glömde alla lagars krav men sen tog det slut.
Du kan fånga den du saknar, den natt som då sveper förbi,
är du lycklig när du vaknar sen, då är du fri.
...
Jag har bott i Kinna i ett halvår redan. Sex månader bara flög förbi. För två år sedan tog jag studenten. Vad har jag egentligen gjort under två år? Men efter två år av undran om vem jag faktiskt är så tror jag att jag har börjat hitta mig själv, lite mer än vad jag har gjort innan. Jag har levt på ett helt annat sätt. Jag har kommit människor närmare än innan och jag har lättare för att läsa av människor. Jag har kanske lärt mig ett och annat iaf. Trots allt.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

En mening.

Sitter och försöker komma på något bra att skriva, men det känns ganska tomt. Kanske har jag mer att skriva är vad jag vet. Men en mening kanske kan berätta mer än alla de ord som jag vill skriva men inte orkar just nu.

...
Se, solen är så röd nu, den brinner som mitt blod,
men jag kan inte lova dig något mer än det du ser.
Jag skänker dig det liv som brinner än,
där lusten och längtan får växa sig stark.
Det blåser upp till storm inatt,
så håll mig nära dig.
Blir du rädd, så blunda hårt,
för tiden, den står still.
...
Kanske.. Jag vill säga mer än vad jag känner för.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vad du vill.

Att säga att man inte kan få vad man vill eller vem man vill är skitsnack. För det kan man. Bara man har viljan så fungerar allt och det vet jag att alla har.
...
Put your faith in what you most believe in,
raise your head up.
Take strenght from those that need you,
a new life is waiting for you.
No words can heal a broken heart,
but somewhere something is calling for you.
...
Lova mig det, att du har viljan.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

En sommar att minnas.

Sommar, sol och värme. Det är i slutet på juni och vindarna blåser varmt. Kubb-pinnarna flyger fram och tillbaka och slår ner en kubb och vi jublar. Fler slås ner och tillslut känner man pressen på sig att man måste ta ner kungen. Man lyckas och vinner. En seger som man kan njuta av i flera dagar. Någon gång under kvällen blir det lite kyligt, men känslan av att ta på sig ett par mysbyxor är oslagbart istället för de där härliga shortsen som man har haft på sig hela dagen. Känna att nu kan jag vara ute hela natten om jag vill. Studsa en boll mot asfalten och sedan sätta den snyggt i basketkorgen. Känslan av att det är nu jag är som bäst, ingen slår mig. Skratt, breda leenden och en och annan kaxig kommentar. Lite små knuffar och störa varandra lite grann. Fuska får man ibland. Ser solen som går ner bakom husen och inser att ännu en dag snart är slut på den här sommaren. Men natten är ung och den har har bara börjat. Det har fortfarande inte mörknat så vi kan vara ute och sätta ett par snygga skott till innan den mörka natten gör det svårt för oss. Att komma in i värmen, äta lite godis, dricka lite, spela lite kort och sedan slå på en film. Det är då man njuter av en härlig dag. Man känner att sommaren är här och man spenderar den med de som man vill spendera den med. Man vill inte glömma den sommaren eller de människorna.

En sommar att minnas, helt enkelt.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

De som jag kan kalla mina.

Jag är avundsjuk på dig. Ja, dig. Just du som sitter och läser det här. Du kan sitta och läsa om mitt kanske egentligen inte särskilt intressanta liv, mina patetiska små problem och mina otroligt korkade tankar. Jag vill vara som du, den personen som kan läsa om mina tankar och kanske dra en smula på munnen till ett litet leende. Kanske vet du inte ens vem jag är, har aldrig träffat mig eller kanske bara hört talas om mitt namn på något väldigt konstigt sätt. Eller så känner du mig bra, kanske rent utav bättre än vad jag känner mig själv eller du helt enkelt vet vad jag ibland pratar om utan att jag ens behöver sitta och förklara i 30 minuter om vad det är jag menar. Kanske är det så. Kanske inte. Jag har ingen aning, för jag vet egentligen inte vem det är som läser min blogg.

Jag har inget intressant liv. Det går mest ut på att jobba på Netto så jag kan betala min räkningar, umgås med mina vänner, och även familj, så mycket jag kan, ha kul så ofta jag kan och helt enkelt leva. För jag vet att livet är kort. Alldeles för kort. Under det senaste året har både jag, min familj och släkt och mina vänner förlorat någon som stått oss nära. På helt olika sätt. Dödsfall, ignorerande och människor som väljer att fly från problemen. Vi har alla på ett eller annat sätt förlorat någon. Det har tagit hårt på oss alla. Men jag har också sett att vi allihop har blivit starkare. Vi håller ihop, på ett helt annat sätt än innan. Tyvärr är det väldigt sorgligt att vi var tvugna att förlora så många människor på vägen.

Men vi blir starkare och vi lever. Vi lever som vi aldrig har levt förrut. Jag vet att vi kan och vill. Jag vet att om vi gör det, så mår vi också bra. Du som kanske inte kände mig innan, nu vet du kanske lite mer vad jag är för en människa, hoppas jag. Och du som känner mig, kanske nickar och ler lite för dig själv, för du vet att jag menar varenda ord jag skriver här. Jag älskar mina vänner, min familj och mitt liv. Jag kunde inte begärt mer, för jag har det bästa man kan ha livet. De som jag kan kalla för mina.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

Knepigt värre.

Jag känner bara för att skriva men jag vet inte vad jag vill skriva. Knepigt? Jodå, lite grann.
Veckan som kommer:

v.24
Måndag
: Informationsmöte 16.30, tvätt-tid 12-17, annars ledig.
Tisdag: Klippning 10.00, sedan Borås med Tim & Issa och efter det så ska vi fira Issa som fyller år.
Onsdag: Ledig.
Torsdag: Jobb 6-9, sedan ledig.
Fredag: Jobb 7-16.
Lördag: Jobb 8-18.15.
Söndag: Jobb 9.30-18.15

Jag älskar verkligen att jobba helger. Verkligen. Inte. Alls. Får helt enkelt tänka på OB:n som är ganska soft att få, 14 extra timmar ungefär. Vad säger man? Nice, såklart. Veckan efter det är ganska soft med:

v.25
Måndag
: Ledig.
Tisdag: Tandläkaren 8.20, jobb 10-19.15.
Onsdag: Jobb 10.30-19.15.
Torsdag: Jobb 7-16, farfar fyller år.
Fredag: Jobb 7-12.
Lördag: Ledig.
Söndag: Ledig.

Jag har en liten fråga, som både jag och Cissi har funderat på idag:
Om du är full och har körkort och bil men självklart inte vill köra eftersom du är full, skulle du då låta någon som inte ha körkort köra (med lite erfarenhet av körning) eller en kompis som har körkort men som också är full? Lite knepig fråga kanske, men en anna fråga egentligen är väl vilket är värst att bli tagen av polisen, att köra utan körkort eller att vara full?
En fråga som är värd några minuters tankar tycker jag, jag har fortfarande inte kommit fram till hur jag skulle göra.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ont blir till sug.

Varför ska det göra ont? Fortfarande? Men jag vet varför och jag kan inte göra något åt det. Det enda jag vill veta är varför, men jag kommer inte att få något svar.

Bara max 20 minuter senare i trappuppgången så får jag ett sug i magen. Ni vet, ett sånt där härligt sug. Och jag får ett fånigt leende på läpparna. Ett sug som jag inte har känt på jättelänge, kanske kan det sluta göra ont någon vacker eller regnig dag och jag kan fortsätta ha ett fånigt leende på läpparna i längre än 10 minuter?

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

Barnsligt.

Tycker vissa människor beter sig så fruktansvärt barnsligt.  Jag blir arg, besviken och jävligt förbannad. DU är barnslig, DU är omogen, DU beter dig som en 5-åring. Ge dig för i helvete och väx upp någon jävla gång. Jag hade högre tankar om dig än det här.

                                     

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

3 meter.

3 meter. Endast 3 meter ifrån mig och det stör mig. En hel del. Hade varit bättre om det inte hade varit några meter överhuvudtaget, om ni förstår min poäng i det hela. Det hade kännts så mycket bättre. Men 3 meter, 3 ynka meter. Jag blir nästan besviken, på mig själv. Trots alla "gör så här" eller "eller testa på det här sättet", så är jag fruktansvärt blyg, åtminstone när det kommer till sånt här. Sjukt blyg, det är faktiskt jobbigt. Hur gör alla andra, för det verkar inte som om de har några problem. Över huvudtaget. Storsuckar åt mig själv. Pinsamt.

-.-'

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (1) Trackbacks ()

En plan.

Jo, alltså, jag behöver en plan. Sakta men säkert, men endå skynda långsamt. En plan var det ja. Nu har tankeverksamheten satt igång, vilket antingen kan gå väldigt fel eller om jag har tur, väldigt bra. Eller så händer inget alls, min vanliga otur. Men en plan. Kanske skulle jag.. Nä, det verkar lite vågat faktiskt. Men jag ska nog allt komma fram till något. Sakta med säkert så ska jag allt skynda långsamt!

Vill ha med ett bra citat och motto idag:
"Man ska dö ung, så sent som möjligt." - Thanks to Angelica!

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Musik som minnen.

Har ni låtar som påminner er om någon speciellt? Det har jag.

Born In The Usa - Bruce Springsteen
, den här låten påminner mig om när jag, Angelica, Robin och Mathias var i Göteborg en sommar för några år sedan. Det var det året som Bruce Springsteen spelade på Ullevi. Vi hade varit på bio på Bergakungen och då spelade de den här låten utanför och då la jag, Angelica och Mathias armarna om varandra och sjöng med till den låten.

Fireflies - Owl City
, får mig att tänka på en förfest som jag var på hemma hos Mathias för bara ca. 2 veckor sedan. Det var jag, Mathias, Robin, Henke, Angelica, Cissi och Adrian. Till en början iaf, sedan kom Isabelle, Tim, Teresia, Anneli och Sara. Det kändes som om den låten var vår låt, på något sätt.

When The Stars Go Blue - Tyler Hilton & Bethany Joy Lenz
, påminner mig om alla de gånger som jag inte har vetat vad jag ska göra men på något sätt så har allt löst sig. För jag har de vänner jag har som ställer upp för mig, som finns där. De som helt enkelt är bäst.

Life After You - Daughtry
, påminner mig om en person. En speciell person. Men inte alltid den ni tror att det är. Tyvärr, men jag kommer inte säga så mycket mer om det.

Leva Livet - Gyllene Tider
, påminner mig om en grillfest som vi hade för ca. 3 veckor sedan och även när vi åkte till Varberg på Valborg. Hur underbart det är, att bara få leva livet. För jag har insett det nu, man lever bara en gång.

Det finns hur många låtar som helst, men här är några som betyder en hel del för mig. Det kommer att bli så många fler, det vet jag.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (5) Trackbacks ()

Jag ser dig.

Jag ser dig, nästan dagligen. När du går eller cyklar, vilket förmodligen måste göra dig miljömedveten. Eller så kanske du helt enkelt inte har en bil utanför på parkeringen som alla andra. Ungefär som jag, jag har varken bil eller körkort, men jag gissar att du har körkort. Ett snabbt hej och ett litet leende, någon gång i veckan. Är du en fåordig person kanske? Tror inte det, jag tror att du är ganska pratglad, när man lär känna dig. Kanske också en aning busig. Jag vill tro det. Du har ett busigt leende. Du är lång, längre än mig, förmodligen starkare också. Jag tror du har muskler. Du har alltid en tröja eller en jacka på dig, så jag är inte säker, men jag tror det. Du kanske fryser lätt? Synd, för jag tror att du har en fin kropp. Du är en nattuggla, du jobbar på natten. Jag har sett dig när du går till jobbet på kvällen och hör när du kommer hem kl. 6 på morgonen, när jag ska iväg och jobba kl. 7. Jag vet knappt något om dig. Fast du bor 3 meter ifrån mig. Men du verkar vara en intressant person. Jag ser dig, nästan dagligen, men jag känner dig inte. Men jag vill göra det.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Såna-där-förälskad-känslor-för-någon-annan-känslor.

Jag tror allt att jag har gått och blivit sådär härligt förälskad! Men om det är vårkänslor eller att jag faktiskt börjar få känslor för någon, det vet jag inte. Jag menar, under ca. 9 månader så har jag inte känt något alls. Nästan. Förutom kanske sorg och ilska, kanske också en smula förvirrad emellanåt, men det jag menar är att jag inte har känt såna-där-förälskad-känslor-för-någon-annan-känslor, ni hänger med va?

Eller så är det bara en sån där liten crush såhär på våren.. Typiskt!

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ord.

Jag har så mycket att säga, men jag får inte fram några ord. Det är ett stopp. Det vill inte komma fram riktigt. Eller så är det mina fingrar som inte lyckas få fram något. Men någon dag, snart kanske.

Permalink Känslor & Tankar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tidigare inlägg Nyare inlägg