Året har bara några få dagar kvar att överleva. Den stackarn måste ju vara helt slut och gårhårig vid det här laget. Men snart kommer det ett nytt litet år och nya möjligheter! Nä, gud, vad positiv jag lät nu.. Inga jobbdagar kvar detta året! Tog semester min sista jobbdag. Jag vill vara långledig! Så 5 dagars ledighet och jag startaade upp den med att sova ut och sedan diska. Men inom en halvtimma ska jag träffa Elin men innan dess ska jag ta mig till apoteket och köpa anti-snark-sprej eller något liknande. Eftersom att alla gnäller på att jag snarkar så får jag väl göra något åt det. Visserligen gnäller jag på mig själv också eftersom att det har hänt att jag vaknat utav mina egna snarkningar.. Lite pinsamt att erkänna men hej, jag bjuder på den. Efter en förhoppningsvis utsökt lunch spenderad med Elin så ska jag träffa Angelica för att följa med henne till festprissarnas paradis. Ja, du gissade rätt. Systemet. Sedan ska vi bara umgås. Sådär som vi inte brukar göra så ofta men när tillfället ges så utnyttjar vi den till fullo!

Med endast 3 dagar kvar att jobba detta året så känner jag att jag äntligen kan koppla av lite och inte stressa skiten ur mig. Jag har bara 15 timmar kvar att jobba detta året, vilket känns väldigt bra. Julruscherna är slut för den här gången och innan vi ens hinner slappna av så mycket på jobbet så drar vi igång med nyårsveckan också, där nyårsmat ska inhandlas och de små tillbehören så som festliga hattar, raketer och annat onödigt krimskrams som du endå kommer slänga första dagen på det nya året. Så, köp upp era pengar för guds skull så att vår försäljning skjuter i topp! Idag är det den 23 december. Och imorgon är det faktiskt julafton, men jag kan ju inte säga att julstämningen har infunnit sig ännu med tanke på allt regn som bara vill ösa ner. Snön kom och gick för andra, eller är det tredje gången denna månaden? Julklapparna är inslagna, min sova-borta-väska är packad, nyduschad är jag och mammas kartonger som hon bad mig hämta ifrån Netto står i hallen. Så ja, jag är så gott som redo. Fira jul hemma i Älekulla med la familia. Och det är bäst för min katt att han är hemma imorgon! För jag har inte fått pussa på honom eller gosa med honom sedan i augusti. Så jag saknar min älskling, enormt mycket. Nu ska jag snart slänga mig i sängen och sova en stund. Fast imorgon ska jag och Stina göra något som inte många andra kommer göra. Nämligen jobba!

Jag provkörde en bil idag. En Mitsubishi Carisma. En guldig sådan. Men nej, det blir ingen bil för mig än på ett tag. Ekonomin tillåter inte det riktigt, tyvärr. Jag måste tänka på att ha tak över huvudet och mat i kylskåpet, först och främst. Förrutom det så har jag inte gjort många knop idag. Jag har inte orkat. Jag har inte velat. Just nu spelar jag musik på högsta volym också, för att dölja den tystad som min granne har efterlämnat. Hon dog i helgen. Och det är jobbigt tyst. Så musiken får dölja det ett tag framöver.

Om 24 minuter börjar min första jobbdag för den här veckan. Det är julruscher, otrevliga kunder och trött personal. Vi sliter röven av oss men enligt kunderna så "kunde vi ju faktiskt jobba lite fortare." Åker kanske på att jobba imorgon också pga Stinas unge har gått och fått magsjuka. Mer pengar och stress till mig. Nä, ska jag kanske börja traska de där tråkiga metrarna som jag har traskat i snart två år nu till mitt "älskade" jobb. Julstämningen i juletider har inte börjat visa sig ännu, tur att det är 5 dagar kvar till jul så att den kanske hinner infinna sig tills dess!

Jag håller mitt ord till Angelica och skriver ett inlägg även denna veckan. Det har visserligen inte inträffat särskilt mycket. Har varit sjuk, riktigt dålig. En helt gudomlig förkylning har jag haft! Den är inte helt över än, men jag är iaf tillräckligt bra för att orka jobba. I fredags inträffade något som aldrig tidigare har inträffat i mitt liv. Jag fick mitt allra första migrän-anfall. Inte kul för fem ören. Vilken smärta! Jag vill aldrig vara med om det igen. Jag är livrädd varenda gång nu när jag känner av lite huvudvärk. Fyfan, migrän är inget som jag ens skulle vilja önska min värsta fiende. Det positiva som kom ut av det var visserligen att jag fick sova i 13 timmar, för jag hade knappt sovit alls den veckan pga förkylningen. Och att jag har nu en riktig vetskap om att jag faktiskt har ett huvud. Mitt stackars huvud som fick vara med om detta. Usch och fy! Nu har jag iaf jobbat i 3 dagar och har suttit i kassan alla dagarna. Sammanlagt blir det 18 timmar, är jag trött i huvudet eller? Jotack, den är rätt så packad med siffror. Men ack så skönt det var att få komma igång och börja jobba igen efter att ha varit sjuk! Jag blir så jävla rastlös när jag bara sitter hemma. Så det finns ju ingen anledning till att jag ska vara sjuk. Dock blev jag hopplöst och djupt förälskad i serien Merlin under förra veckan. Vilken underbar serie! Säsong 4 är jag på nu och jag hoppas att den aldrig kommer ta slut! Nostalgisk blev jag också när jag såg film 1-4 av Harry Potter. Underbara filmer det där alltså.

"Det är kul att åka moppe 80 knyck i timmen, det är kul att åka skitfort utan hjälm..." (Heman Hunters). På önskan eller snarare begäran från Angelica, så vill hon att jag ska skriva ett blogginlägg minst en gång i veckan. Så jag gör henne lycklig genom att skriva ett par rader idag också! Så snabbt uträknat blir det två inlägg denna veckan. Det har varit lite utav tomtens verkstad här idag. Slagit in sju julklappar. Men jag är ännu inte färdig, har lilla pappsen kvar. Men det känns som om jag är på god väg till att slippa stressa de sista dagarna innan julafton står utanför dörren och knackar på. Julklappsjakt blev det en liten stund idag tillsammans med Angelica trots sjukdomen som gjorde sig påmind. Julklappsjakten gick däremot åt skogen för min del, jag köpte en tröja och ett par pyjamas-shorts på Lindex. Till mig själv. Angelica hade lite bättre tur, men satsade stort på julklappar till sig själv hon också. Som alltid är jag sen med julpyntet. Har iaf fått upp en liten gran med lite pynt i. Imorgon åker gardiner och ljus-stakar upp, funderar på att allvarligt på att strunta i tomtarna iår... Snön har nästan försvunnit nu igen. Men den fick åtminstone ligga på marken i en dag. Inte illa. Nu får vi se när nästa snöfall kommer. Har precis ätit min lilla chokladbit från min chokladkalender. Trots min ålder på 22 år så har jag en chokladkalender. En tradition är en tradition!

Herregud, tredje inlägget inom loppet av två veckor. Rekord? Jag vill nästan säga ja, men jag hade ju en tid för ett väldigt bra tag sedan som jag skrev ganska mycket. Men för att titta inom detta året så är det nog ett personligt rekord. Det blev en liten tripp till jul-liseberg i fredags med familjen. Sedan blev det Nordstans-shopping och hockey-match på lördagen. Frölunda - Växjö stod för underhållningen under den matchen. Hela vägen gick det för Växjö som vann med 2-6. Tråkigt, mycket tråkigt. Jag har insett att om du är på en hockey-match så gör det inget om du inte kan reglerna, för det kan alla som sitter bakom och framför dig. Och då menar jag även de små barnen som kanske är tio år yngre än dig själv. Men, icke att förakta! Man lär sig så länge man lever. Senare under lördagskvällen, när jag väl kommit hem, så färdades jag i en bil tillsammans med fyra andra kvinnor i ungefär samma ålder mot Örby. Där väntade två någorlunda lika gamla män på oss. Den ena med alkohol i handen och den andra med vatten. Tillsammans spelade vi ett så kallat spel som heter Uno. Efter denna underhållning så dök en annan man upp, som också var i ungefär samma ålder som oss. Senare dök två till människor upp. En man och en kvinna. Tillslut så anlände också den sista personen för kvällen. Ännu en kvinna i långt blont hår. Sammanlagt var nu elva personer i det stora huset i Örby. Vilka var de? Vad gjorde de där? Och vad skulle de göra sen? Jag kan svaret på alla dessa tre frågorna. Vill ni veta? Ja, okej då. De elva personerna var: Martina, Angelica, Sara, Marion, jag, Mathias, Robin, Tim, Daniel, Jessika och Johanna. Och vad gjorde vi då i Örby? Jo, vi var hos Mathias och hade något som iaf skulle likna någon form av en förfest. Och sedan då, vad hände då? Jo, sen så drog vi till krogen. Till Kinna Krog. Vilket var riktigt kul. Dansade en del, pratade med folk och körde helt på en nykter kväll! Dock följde inte alla med till krogen. Mathias, Daniel, Jessika och Tim var inte med ute. Och Robin, som skulle med ut, hade ingen legitimation med sig. Utan den hade hamnat i Mathias ägo. Ja, kvällen slutade iaf lyckligt och halv tre på morgonen stupade jag i säng. Insåg dagen efter att jag kanske inte borde gått ut, med en sjukdom i kroppen så är det inte att rekommendera. Nu så, nu behöver jag ju inte skriva på ett bra tag!

Ännu ett avtryck och alla tappar hackan! Nä, kanske inte. Året har nu gått och blivit december. Jag är chockad. Redan? Det var ju nyss juni och jag hade semester. Nu är det jul om 22 dagar och nyår om 29 dagar. Sedan börjar 2012. Så får vi se vad det året har att erbjuda. Jordens undergång bland annat har jag fått höra. Ska bli spännande och se. Mitt 2011 har iaf varit bra. Jag har mått bra, jag har haft kul och ja, en massa skoj händelser. Körkortet togs ju bland annat. Sökandet av en bil har startat. Min allra första semester har jag haft. Och min allra första löneförhöjning fick jag i April, hela 7:-! Första fastanställningen. Ja, ett bra år. Jag har alltid ångest inför ett nytt år. Eftersom att detta året har varit bra, så tänk om nästa inte blir det? Men jag använder mig av Robins ord: Året blir vad man gör det till. Och ja, så är det! Så nu ska jag göra en kick-ass bra år av 2012 också. Trots jordens undergång.