It`s the life
Livet är fan ingen dans på rosor, men det är ingen dans på taggtråd heller. Mitt liv ligger någonstans..mittimellan! Visst, jag har haft en jävla massa motgångar, men det har också hänt en massa bra saker i mitt liv. Och självklart har man gjort saker som man ångrar, men jag står endå för allt som jag har gjort, eller ja, det som jag minns åtminstonde. Allt går ju inte att minnas, tyvärr.
Jag aldrig hört någon säga att: "Mitt liv är helt perfekt, skulle inte vilja ändra på det ett dugg!". Utan alltid är det ena eller det andra, men så är det väl med alla? Jag har inget perfekt liv, det vet jag, men jag tror också att jag skulle haft väldigt tråkigt om jag hade haft ett perfekt liv. Det finns alltid något man kan ändra, oftast till det bättre.
Sen så saknar jag så mycket människor nu, som jag aldrig träffar längre. Jag tycker det är jättesynd, för man var endå väldigt bra vän med de just då.
Med vissa människor flyter allt verkligen på, man är aldrig osams eller man blir aldrig sura på varandra för småsaker. Så var det med Nicole, vi hade kul, vi kunde prata i telefon i timmar verkligen! Jag saknar det, dig berättade jag väldigt mycket för. Sen så har vi ju Mathias också, killen som man kunde as-garva med, skojja med och jävlas och retas med, för han tog aldrig illa upp. Den tiden saknar jag med, för han är en helskön människa. Fast en sak är jag väldigt glad över och det är att jag pratar lite med Nicole ibland, det är en ljus stund i mitt liv och när jag ser Mathias, så blir jag bara glad, för jag tänker på hur han kan få mig att garva. Men det finns många mer människor som jag saknar i mitt liv. Men jag vet att jag endå kan lita på de människorna och prata med de, för annars hade jag ju inte haft dom i mitt liv från början, eller hur?
Puss&Kram
