Så jävla arg!
Fyfan, du kan dra åt helvete. Du gör slut, säger att jag ska vänta för att du vill att det ska bli vi igen, du säger att du tycker om mig. Sedan går det ngn vecka och du behandlar mig som skit, efter allt jag gjort för dig, under allt som hände under 9 månader så fanns jag där för dig hela tiden!! Och nu ca. tre veckor efter att det tog slut så får jag reda på, genom att läsa din blogg, att du ska åka till en 17-årig tjej i Halmstad som du träffat på internet och vara där en hel helg.
För fan, fattar du hur mkt du sårar mig? Fattar du hur ont det gör? Att veta att du åker till henne, fy fan! Du bryr dig inte om att jag mår dåligt, att jag knappt äter ngt, att jag är deppig.
Och det är inte bara mig du behandlar som skit, utan alla mina kompisar som också är dina kompisar!! Du behandlar oss så jävla illa, det enda vi vill är att hjälpa dig, men va fan får vi för det? Skit!!
Du sårar mig så jävla djupt, för det var dig jag litade på, dig som jag berättade allt för. Jag öppnade mig för dig, öppnade mig för dig som jag aldrig har öppnat mig för någon annan kille förrut. Allt som jag tyckte, tänkte och kände, det berättade jag för dig. Fattar du inte hur ont det gör?
Men jag tycker också så jävla synd om dig, att du går till tjejer som är 16-17 år gamla. Och alla dom tjejerna som har du träffat på internet, dom vet inte ett skit om dig och du kastar bort dina gamla vänner. Dina vänner som känner dig och vill hjälpa dig. Men du bryr dig inte om oss. Du skiter i oss. Du struntar i om vi vill hjälpa dig, att ta dig igenom saker när det känns tungt och jobbigt. Har du någon gång insett hur mycket vi faktiskt finns där för dig?
Ta emot den hjälp som vi vill ge dig istället för att bara dra dig undan. Jag bad dig, kommer du ihåg? Jag bad dig att inte dra dig undan, för att jag vill hjälpa dig. Vill att du ska kunna prata med mig och lita på mig. Men allt som hände under de 9 månaderna, det räknas alltså inte? Allt som hände och allt som jag gjorde för dig. Så mycket som jag fanns där och lyssnade och pratade med dig, det räknas alltså inte?
Jag hade mycket högre tankar om dig än det här. Och dom tankarna försvann ganska fort när du började att bete dig som en skit. Och känslorna? Att du sa att du tyckte om mig, att du ville vara med mig och att det skulle bli vi igen? Var det bara lögner? Om det är så, då ska du veta att jag inte tänker vänta på dig, inte efter så som du har betett dig mot mig eller mot mina kompisar. Jag går vidare, för just nu, så är det inte jag som har förlorat, det är du.
