Jag hatar snö. Jag gör det verkligen. Det är blött och äckligt. Och tillslut blir det till det värsta av allt, det blir slask av allt! UÄCK! Varför ska det behöva finnas snö överhuvudtaget egentligen? Helt onödigt, om du frågar mig. Nu kan det allt ta och bli vår tycker jag.
Jag sitter och väntar på att den där drömprinsen ska ramla in genom dörren. Jag undrar om han någon gång under mitt liv kommer att göra det? Han som får en att känna sig.. Ja, bra, liksom. Den som faktiskt gör en lycklig. Jag har undrat länge.. Finns han tro?
Jag undrar hur min drömprins ser ut, kanske är han blond, svarthårig eller brunett? Jag hade nog gillat det sista. Undrar om han har blåa ögon, eller gröna, kanske bruna? Gröna ögon är fint, jag gillar gröna ögon. Men bruna är verkligen inte fult heller, egentligen är ingen ögonfärg ful, jag tycker alla har fina ögon, ibland tycker jag att jag själv har fina ögon. Men det inträffar väldigt sällan. Men jag tror inte drömprinsen finns, eller jag vet inte riktigt. Jag vet nog inte riktigt vad jag ska tro. Känner man riktigt starkt för någon, så är det klart att han blir drömprinsen, för tillfället, eller förhoppningsvis några år framåt, eller ja, tills döden skiljer en åt.
Men Mr. Right finns inte, det har jag och Elin konstaterat. Jag har då aldrig sett en Mr. Right, faktiskt. Drömprinsen kanske finns, men inte Mr. Right. Men Mr. Snyggo finns, han har jag sett. Han var.. Snygg. Väldigt snygg! Det är konstigt egentligen, enligt alla filmer så har alla tjejer drömt om sitt stora drömbröllop sen de var små, men jag har då aldrig egentligen tänkt på det. Jag har alltid kännt, varför ska jag gifta mig överhuvudtaget? Jag kan lägga de pengarna på väldigt mycket annat. En soffa, till exempel. Det är jag i större behov av just nu än ett bröllop. (Sen så är soffan billigare också, så då kan jag köpa en soffbord till soffan med!). Vilka tankar jag har en fredag!
Puss&Kram
Jag förstår mig inte på vissa människor, speciellt killar. Och nu menar jag självklart inte någon speciell kille eller någon specifik typ av killar. Utan killar i största allmänhet. Så, om någon vänlig, smart själ som läser min blogg kan förklara för mig, så skulle jag bli väldigt tacksam.
Jo, det är såhär, så fort man är allmänt trevlig mot en kille, ni vet förhoppningsvis hur jag menar, så blir de väldigt för intresserade och det kan vara väldigt jobbigt eller rent ut sagt otrevligt om man har otur. Speciellt om man själv inte är intresserad på det sättet. Jag har varit med om en kille, som faktiskt var riktigt jobbig, till slut så fick jag ju hjälp av en kompis, man kan säga att vi lurade den här killen. Så han slutade att ringa och smsa. Jag är glad att den här killen aldrig fick min msn. Varför är det så att en kille blir över-trevlig och väldigt påhängsen så fort man är allmänt trevlig? Kan någon kille förklara detta för mig? Är det så att killar tänker "Oj, henne kan jag nog få i säng!" eller något annat, så fort man pratar med dem?
Även när du dissar de totalt och verkligen visar att "Jag vill inte, låt mig vara!". Så låter de en inte vara. En Stalker-light, ungefär.
Jag förstår mig inte på killar, kanske kommer jag aldrig att göra det heller, men jag vill väldigt gärna försöka. Kanske finns det ingen förklaring heller. Och jag vet att alla killar är inte såhär. Men många är det och det är synd, för när killar är så här, då blir man heller inte intresserad. Dem är säkert jättefina killar, men inte när dem gör som dem gör. Sen så kanske det är så att tjejer ska inte förstå sig på killar. Lika lite som killar förstår tjejer. Men tänk var bra det hade varit, om vi faktiskt förstod varandra. Men allt hade kanske varit för enkelt också om det var så. En tanke, helt enkelt. Har du ett svar?
Jisses, vilken dag! En dag full av minnen, en film från 8:an och prat om framtiden. Kanske är det därför jag är som jag är? Nu är jag pigg på framtiden och jag vill verkligen veta vad framtiden har att erbjuda mig! Jag är sjukt nyfiken och det är det absolut värsta!
Ett minne som blir till riktig nyfikenhet för framtiden. Mitt liv, det börjar nu!
(I know, helt underbart konstigt skrivande. Kanske bara jag som fattar vad det är jag skriver och jag ber om ursäkt om ni känner er som frågetecken, men det här är vad jag ska skriva idag.)
Puss&Kram
Har ett sånt där mitt dagliga horoskop på facebook. Tycker det är kul och läsa och se om det stämmer överrens med dagen och oftast gör det också det. I dagens horoskop så stog det "Nu gäller det att du tar tjuren vid hornen och tar itu med något som har bubblat under ytan sedan november. Äntligen blir det då ordning på torpet." Först kunde jag inte alls komma på vad det var som låg under ytan och bubblade, så då tänkte jag att jag kan ju kanske gå in i bloggen och se vad jag skrev i november. Och det visade sig att i november kapade Oscar all kontakt med oss. Det är det som ligger och bubblar under ytan, jag vill nog väldigt gärna ha tillbaka dig i mitt liv Oscar, men när du kapade oss som du gjorde, så vet jag inte hur du tänkte. Men jag kommer väl att fatta en dag, kanske? Jag är glad för de minnena som jag har med dig. Alla de gångerna vi snusade eller när vi tog oss en powernap. Det är kul minnen och jag är glad att jag har dom, för då kan jag minnas dig som du var, när du fanns i våra liv.
Nä, alltså jo, eller kanske. Jag vet inte.
Tankar, tankar, tankar och åter en massa tankar. Till vilken nytta? Jag måste in i duschen och värma mig tror jag, försöka skölja bort alla tankar, i alla fall några av dom. För jag vill inte ha de där mer. Jag vill inte gå och tänka på det mer.
Praktiken gick åtminstone bra idag. Hade i alla fall inte sönder något idag. Men jag är väldigt trött. Jag skulle nog kunna somna nu om jag vill, fast klockan bara är 17.50. Duscha, det är nog det jag ska göra, tror jag.
Jag vet inte, men jag känner mig glad. Kanske gör du mer för mig än du anar, eller vad jag vet. Men du gör mig fruktansvärt glad och jag tycker verkligen om att umgås med dig. Även om det bara gäller att titta på film, dricka en kopp te eller lyssna på musik och bara skratta och skämta och bara vara. Det är det som gör mig glad, för jag bara är när jag är med dig. Och det är skönt att få vara sig själv en stund, tack!
Jag träffade Madde idag och fick se en av världens sötaste bäbisar. Som var lite grinig för det är inte roligt att vara ute i kylan och ha på sig en overall, men söt är du. Fruktansvärt söt! Och en sak som är jättekul, det är att det verkar som om jag bor i Maddes gamla lägenhet, så ett besök av henne skulle jag få.
Dagen på Netto var bra, förrutom apelsin-läsken som sprutades över hela mig. Men jag överlever, bara att ta fram en mopp och skura lite grann och hoppas på det bättre imorgon.
Jag överlever, jag hoppas och jag vill.
Det som gör mig riktigt arg är vargslakten. Igår hade man dödat 25/27 så kallade tillåtna vargar. Kanske har man också dödat många fler än vad som var "tillåtet". I Sverige har vi endast 210 vargar kvar, nej, jag menar 185 stycken kvar, efter slakten igår och den 2 januari. Senast jag kollade så var vargen fridlyst och jag vet att dom tar ner på stammen för att det inte ska bli inavel, men då hoppas jag också att dom kommar att ta in lika många nya vargar i Sverige som har skjutits, för annars kommer de att försvinna.
Jag har alltid gillat vargen, sedan jag var väldigt liten. Jag har aldrig sett den som ett ondskefullt djur, aldrig. Det är ett djur, som precis vilket annat djur som helst. Och man dödar inte djur, det är något jag har fått lära mig. När jag fick höra om den här vargslakten, så blev jag väldigt arg, ledsen och besviken. För jag trodde att männskor kunde tänka och att människor hade ett samvete. Men jag hade tydligen fel.
Det är sånt här som gör mig arg.
Jag har precis skrivit en inlägg som jag antagligen aldrig kommer att publicera. Jag är helt enkelt inte redo att publicera det än, tyvärr. Jag trodde att jag var det, men det visade sig att jag inte var det när jag hade läst igenom det 5 gånger. Det kanske jag aldrig blir, man vet aldrig. Det beror helt på vad som kommer att hända inom den närmsta framtiden.
Puss&Kram
Allt är bara en fantasi, eller hur? Egentligen ligger jag inte här sjuk och förkyld och har inte precis kollat klart på första skivan av Vänner, säsong 7. Utan egentligen är jag ute och festar med Anna-Sara och dom för att hon fyller år. Och egentligen är jag inte arbetslös, utan jag har ett jobb. Ett välbetalt jobb till och med! Och en egen stor, rymlig och fin lägenhet. Allt det, det har jag, eller hur?
Ska nypa mig i armen, vänta lite! Aj, okej.. Det var ingen fantasi. Jag ligger här sjuk och förkyld, har precis tittat klart på första skivan av Vänner, säsong 7. Och jag är inte ute och festar med Anna-Sara och dom nu när hon fyller år. (Fast nu när jag kollar på klockan så ser jag att hon inte fyller år längre.. Nu är den nämligen 00.02.) Och jag är arbetslös och är nog mer desperat ute efter välbetalt jobb så att man kan ha en stor, rymlig och fin lägenhet.
Men egentligen så ska jag inte klaga. Jag är sjuk, okej, men jag blir ju förhoppningsvis frisk snart. Och festa, det kan man egentligen göra när som helst, fast Anna-Sara fyller ju iofs inte år när som helst.. Så det kan ju bli ett litet problem.. Och ett jobb, det kommer. Det har bara inte hittat mig än, eller jag det. Och en lägenhet har jag ju faktiskt, kanske inte stor och rymlig. Men fin ändå. Dock har jag ju inte flyttat in i den än. Men snart, om en vecka kanske jag sitter där i lägenheten och faktiskt skriver om det. Och jag är glad, min fantasi är det inget fel på, men man ska aldrig sluta drömma eller sluta ha ett mål, det är något som jag har lärt mig tack vare väldigt många fina och underbara människor i mitt liv.
Och Anna-Sara förresten, grattis på 21-årsdagen! Hoppas att du haft en superkväll, för det är du värd!
Puss&Kram
Men för i helvete!
Underligt, mycket underligt..
Jag hoppas att du mår bra, även om du inte tror på mig, så hoppas jag att du gör det. Men jag saknar dig, mer än du anar. De stunder vi hade, det gjorde ont när de försvann, men det gör mer ont nu när du gör som du gör.
Jag vet att livet suger, jag vet att du tycker att du bara får skit hela tiden för allt du gör eller saker som du säger. Jag vet hur jävla dåligt du kan må, jag vet att du egentligen bara skulle vilja slänga saker i väggen och jag vet att du vill ta ut din ilska på någon eller något. Jag vet att du ibland bara vill försvinna och jag vet att allt som existerar just nu är skit.
Jag vet, för jag känner likadant.
Men jag ville aldrig förlora dig.
Tillbaka hemma från Gbg, tyvärr. Har inte gjort så mkt under tiden sen jag kom hem, men jag har en plan på att hoppa in i duschen, eller så gör jag det imorgon.. Har inte bestämt mig riktigt än. Lider man av beslutsångest eller? Beslutsångest light i så fall hoppas jag.
Jag sitter också och verkligen försöker komma på vad jag gjorde i lördags, men jag kan inte komma på alls vad jag gjorde! Jag vet i alla fall att jag var på Gekås i fredags.. Jo! Nu kom jag på vad jag gjorde, ingenting helt enkelt. Kom på nu att jag kollade ju bara på film och helt enkelt tog det lugnt. Det var skönt, det ska jag göra idag med.
Vet ni vad? Jag försöker verkligen tänka framåt och liksom försöker inse att jag ska flytta snart, men jag vill inte fatta det riktigt. Jag vet att jag kommer sakna mitt rum och att faktiskt bo tillsammans med mami, papi och syster. Men jag vet också att det ska bli riktigt skönt att flytta, att äntligen få ta hand om sig själv och bara få leva precis så som jag vill det. Jag vet också att det kommer till en hel del ansvar när man flyttar, men jag känner på något sätt att jag kommer fixa det. På ett eller annat sätt. Så kommer det funka.
Snart är det 2010 och jag kan inte fatta att 10 år redan har gått på 2000-talet. 10 år har verkligen flygit fram och jag vill säga att 2009 är mitt bästa år hittills, fast än att det hände en hel del tråkiga saker som:
*Att min mormor dog och att gå på begravningen var jättejobbigt.
*Att det tog slut med Glenn.
*Att bli dissad, ett antal gånger.
Men visst, det har självklart hänt bra grejer med:
*Att jag fick sommarjobba hela sommaren och tjäna lite pengar.
*Att börja på Borås Folkuniversitet fastän att jag egentligen inte ville det i början.
*Att jag fick träffa Camilla, Wille, Krùger, Magnus och alla dom andra.
Kanske har 2009 varit mitt bästa år hittills , men vem vet, kanske 2010 blir ännu bättre?
Puss&Kram
Vart har alla bra filmer tagit vägen egentligen? Igår såg jag The Ugly Truth och idag Zombieland. The Ugly Truth var väldigt förutsägbar, vilket inte alls är kul. Man vet precis vad som kommer hända redan efter 10 minuter in i filmen. Inte kul. Och Zombieland var helt enkelt kass, bättre zombie-filmer har jag sett, jag menar ska vi snacka riktig zombiefilm, så ska vi snacka Resident Evil eller en bra skräckkomedi med zombies då snackar vi Shaun of the Dead. Men man kan egentligen inte ha hur höga förväntningar när det gäller skräckkomedier. De flesta är väldigt kassa, men Shaun of the Dead är verkligen ett undantag. Den är ju åtminstone rolig.
Kommer ni ihåg när man såg den ena bra filmen efter den andra? När ens förväntningar på filmen var höga och man fick verkligen valuta för pengarna när man gick på bio eller köpte filmen. Ni vet dom där riktigt roliga komedierna eller de läskiga skräckisarna? Som när man såg American Pie för första gången. Jag skratta så jag grät. Nu är sjunde filmen av American Pie-serien ute nu och shit, jag kan inte säga mer än att jag var besviken. De blir sämre och sämre för varje film. Men så är det ju med Saw-filmerna med, dom har också tappat en hel del, nu har jag inte sett de senaste, men efter vad jag har hört så ska jag vara glad för det.
Nu funderar jag på om jag ska sätta mig och titta på The Proposal, man måste ju ge alla filmer en chans självklart, men jag undrar fortfarande vart de där bra filmerna har tagit vägen?
Puss&Kram
Säger nu god natt, för andra gången i världshistorien och lägger huvudet på kudden med ett leende. För idag har varit en bra dag. Sköna nyheter och sett och pratat med människor som jag tycker om. Denna dagen får verkligen tummen upp! Det kanske ligger något i Metro`s horoskop endå.. Eller kanske inte, man gör ju dagen till vad man vill, right?!
Och förhoppningsvis så blir morgondagen lika bra, trots att jag ska till tandläkaren och missar morgondagens lektion i Borås. Men vet ni vad, för första gången på ca. 4 månader, så lever jag och jag trivs igen med mitt liv. På något sätt, så vet jag att jag har många och tacka och jag vill säga hur mycket ni betyder för mig. Men orden till det finns inte detta universum. Men tack för ert stöd och er ork, utan er hade mina sista månader detta året varit skit.
Mitt liv - det är underbart, tillsammans med er, så lever jag!
Dagens låt: Söder feat. Big A - I Min Ensamhet. (Otippat? Jag vet, men låten är grymt bra!)
Puss&Kram
Blev väckt imorse av att jag får ett sms, klockan 9 på morgonen, inte särskilt kul. På min enda lediga dag denna veckan, min enda sovmorgon.. Insåg då också att jag har alldeles för hög ring/sms-signal på min telefon. Eller så låg den fruktansvärt nära örat.. Har lite ont i armen idag med, men det går nog över snart, kunde däremot inte sova på min högra arm men det gick bra endå tyckte jag.
Twistade känslor har jag idag också. Jag är glad pga att nu börjar det äntligen synas att jag ska flytta, det börjar bli lite tomt i hyllorna, lite för tomt, så jag tänkte julpynta lite. Är glad för att solen tittar fram idag med. Skönt med sol, men det är väldigt kallt ute endå och frost. Minusgrader, brr..
Är lite smått sur för folk snor mina bilder, inte kul. Vissa är helt okej om dom gör, om jag känner dom, men andra inte. Gör egna istället, roligare på det sättet ju.
Arg för att folk som jag inte tycker om, eller helt enkelt inte känner, inte låter mig och mitt liv vara ifred. Är också arg för att de gör så mot mina kompisar också, dom har inte där att göra. Har hört en del nu det sista, inte kul. Dra!
Har dock också en skön känsla och det är att jag antagligen får nyckeln till lägenheten mellan jul och nyår, det är nice! Riktigt, riktigt nice.
Stressad är jag också pga att jag har prov på fredag, ska flytta, packa och leta jobb. Allt samtidigt också, helst! Och att jag måste köpa julklappar med, ligger lite efter känns det som.. Mamma, pappa, farmor och farfar kvar.
Puss&Kram
Har suttit och läst lite nu under dagen, både bloggar och annat. Något som kommer upp ganska ofta är att hur "glad" man är över att det tog slut med någon. Okej, visst var det riktigt dåligt förhållande med någon så är det väl klart att det kan vara skönt att man inte bråkar längre och sådär, men den här personen var ju endå någon som man tyckte om väldigt mycket. Jag har aldrig varit glad över att det tagit slut, jag blir bara ledsen. För att något som man hade med någon faktiskt är slut. Något, kanske inte alltid, så underbart. Men oftast hade man ju dom där stunderna tillsammans med någon, de där minnena, som man kan sitta och le åt nu i efterhand. För det var ju bra, just då, just den gången och många andra gånger. Så att man är glad över att det är slut, det förstår inte jag. För hade det inte varit bra, så hade man väl inte varit tillsammans med personen i fråga, eller?
En tanke bara, ta inte åt er, för jag syftar inte på någon, bara en tanke som slog mig såhär på en måndag.
Puss&Kram
Dagen var seg, vilket kvällen också har varit, men jag har tänkt en del. På en massa saker, allt har liksom flugit runt i huvudet. Imorgon blir det nog en promenad med musik i öronen för att rensa huvudet lite, förhoppningsvis så är det inte så kallt heller. Har inte varit ute och gått på jättelänge. Men det hade varit skönt.
Kände mig dissad igår, inte särskilt kul. Men jag orkar inte ens bry mig om det, jag orkar inte ens fundera på varför. Det enda jag vill ha i huvudet, det är flytten, jag orkar inte tänka på särskilt mycket annat. Jag vet inte ens hur jag ska göra med mina känslor eller någonting. För jag vet inte hur jag känner längre, för något eller någon. Just nu vill jag bara ha tid med mina känslor och komma fram till något, men det är inte lätt. Så jag har en del att göra.
Nu tänkte jag gå och lägga mig. Sova på saken, det kanske hjälper?
Puss&Kram